Strategin är klar. Nu är det genomförandet som avgör.

De flesta av höstens viktiga beslut är redan fattade. Budgeten är beslutad och både initiativ och riktning är klubbade i styrelserummet. 

Frågan nu är om besluten faktiskt genomförs, eller om de blir kvar på skrivbordet.

Utmaningen i det här läget ligger inte i att fatta fler beslut, utan i att genomföra de som redan finns.

Ändå är det få organisationer som når hela vägen fram med sina initiativ intakta. Problemet ligger inte i planen, utan i vad som händer efter att den klubbades.

Det som ofta saknas är någon vars enda uppdrag är att äga genomförandet. De personer som kan driva förändringen har nästan alltid också ansvar för den dagliga ruljansen av verksamheten.

Förändringsarbetet får därför stå tillbaka när kalendern blir full av andra måsten.

Det märks inte direkt. Symptomen syns först några veckor senare: möten och uppföljningar om initiativet blir färre, och det som skulle vara höstens prioriterade projekt hamnar efter.

Ingen har fattat ett beslut om att pausa arbetet. Det har bara inte funnits tid att driva det framåt.

Det är inte i första hand en fråga om att fler händer eller snabbare bemanning löser problemet. Utan snarare om att någon behöver ha förändringen som sitt enda uppdrag, utan att den konkurrerar med allt annat som redan ligger på bordet.

En person som delar sin tid mellan det nya initiativet och allt som redan pågår, kommer prioritera det som är i gång.

Genomförande är en egen kompetens

Att sätta en strategi och att driva den i mål ställer olika typer av krav. 

Att genomföra kräver löpande prioritering, beslut i realtid och ett ansvar för resultatet. Det innebär att prioriteringar görs på plats, i takt med att förutsättningarna förändras, i stället för att samlas till nästa styrgruppsmöte.

Vi har märkt att de här tre egenskaperna underlättar processen: 

Den första är en förmåga att ta beslut utan fullständiga underlag. En interim ledare är van vid att agera på den information som finns just nu och justera kursen när mer kommer fram, i stället för att låta osäkerhet bromsa arbetet. 

Sedan behövs förmågan att bryta ner en strategisk riktning till konkreta steg. Vad som görs först, vad som kan vänta och vem som behöver involveras när. 

Slutligen krävs uthållighet genom den fas där arbetet blir motigt och otacksamt. Det är en period som knappt syns i styrelserummet men som avgör om initiativet faktiskt når hela vägen fram.

Här blir fördelen med en interimskonsult tydlig, eftersom de går in med operativt mandat och äger initiativet på plats, med samma ansvar som om rollen vore permanent. Men med ett uppdrag som är avgränsat från start.

Det är den kombinationen, mandat utan konkurrerande ansvar, som gör interim till ett naturligt verktyg när riktningen redan är satt men kapaciteten att driva den saknas internt.

Från beslut till effekt

De organisationer som ser effekt av höstens beslut är de som säkrar kapaciteten att driva dem i mål. Det gäller oavsett om det handlar om en omorganisation, ett förvärv som ska integreras eller ett effektiviseringsprogram som redan är beslutat men ännu inte satt i rullning.